Airasia avgick i tid till Yangon. Det var lite stökigt innan vi visste vid vilken disk vi skulle checka in vid. Sedan var det inga problem.
Strax innan landning i Yangon.
På Yangons flygplats möttes vi av "vår" visumkille, som lät oss gå förbi kön. (Andra som hade sökt visum på samma sätt som vi fick också passera kön för de vanliga dödliga. :-) ) Killen bad oss vänta medan han fixade med det sista. Under tiden hejade vi på brorsan (Tobias) och hans fru genom glasväggarna. Upptäckte en liten tax free shop och passade på att skaffa lite riktigt maltwhiskey åt dem.
Vi åker till hotellet vi ska bo på. Inget dyrt ställe. Och som ni ser på bilden så är det där med slutfinnish ingen prioriterad fråga. En trasig gardin? Jo, men resten e ju helt. Ett hål i taket? Lagas utmärkt med lite toapapper. Rent och nya lakan varje dag var det iallfall.
Vänligheten är påtaglig. Alla vi möter och har att göra med på ett eller annat sätt är fantastiskt trevliga och är de inom försäljning av föda eller varor så är det väldigt serviceinriktade. Ibland får man nästan känslan av att vara en herreman och att personalen är betjänter. Som den svensk man är så känns det inte helt bekvämt. Men å andra sidan är vi inte i Sverige och de vi möter inte svenskar...
Efter incheckning på hotellet så ska det ätas. Det blir på en "lokal" lunchrestaurang, tror den var muslimsk. Vi åt chapati med vegetariskt tillbehör. Potatis och två andra såser/soppor. Hur gott som helst. Och man äter med händerna!
Brorsan fotar mig, Leena och svägerskan Sofia när vi smaskar på den goda lunchen. Folket på restaurangen var väldigt nyfikna och några frågade oss vart vi kom i från och vad vi gillade landet och maten m.m.
Efter maten var det dags att besöka den stora marknaden. Där kunde man utan problem gå vilse. "Huvudgatan" var bred, men sedan var det som trånga gångar med butik på butik så tätt att det svårt att se vart gränsen gick ibland.
Tyger fanns det gott om. Leena hittade det hon var ute efter och hon passade på att beställa två måttsydda dresser. Jag beställde en myanmar-skjorta. Av någon anledning fanns inte min storlek i lager. Det kan jag inte riktigt förstå, men jaja... :-)
Utanför maknaden så finns det lite... öppna spontana marknader. Här såldes det mesta man kan tänkas behöva när man är innevånare i staden. Gott om friterade småkryp och liknande fanns det, och frukt m.m.
Det fanns även småfåglar att köpa, levande alltså. De skulle man släppa fria, nån buddistisk grej. Det fanns även hundvalpar på marknaden. Det förvånade mig med tanke på alla vilda hundar som sprang omkring på gatorna. Men tydligen sålde man mer renrasiga hundar på det här sättet.
Det vi fick vara med om under bara några timmar den är första dagen var väldigt omvälvande. Det är verkligen en helt anna värld än vad vi är vana vid.
Efter en dag full av nya intryck gick vi helt utmattade till sängs. Vi hade ändå varit igång sedan midnatt... :-/
4 kommentarer:
var ni tvungna o skriva om hundvalpparna dom var säkert till salu som mat!!!! kai undrar hur dom smakade medan jag kommer att ligga sömnlös på grund av dom små hundaran=(
Hej! Det var trevligt att läsa om resan. Min svenska är inte bra, men bilder talade mer till mig. Hälsningar!
mamma o pappa läser er blogg och vill se Micke i ikjol=))Mamma vill ha flera stora paket med tyg för hon sitter här och dregglar över att det är så billigt.Hälsningar mamma o pappa Vi hälsar också Tourunen.
Tobbe menar att hundvalparna är mer renrasiga därför säljs dom på gatan. Hur dom smakar får Kai pröva själv.
Maija: Det kommer fler bilder.
Bild på Micke i kjol kommer snart.
Skicka en kommentar