Hemresa

Hemresan gick bra, förutom att jag fick en äldre dam bakom mig som inte gillade att jag lutade mig bakåt. För mig blev det absurt då hon som var mycket mindre än mig tydligen behövde större utrymme än vad jag behövde. Min medpassagerade framför lutade sig också bakåt och jag såg inget problem med det. Men "min dam" bakom såg till att med jämna och ojämna mellanrum både knuffa och dra i min stol. Hade jag velat sova hade det inte gått så där jättelysande.

Brevid Leena satt en tjej som även hon blev störd av sin bakomvarande medresenär (det var samma "gäng"). Tjejen sa till att hon blev störd i sin sömn.

Till sist tröttnade även jag och sa till att nu får det vara nog. Det var lugnt ett tag, men så där lagom både drog och knuffade hon ändå om hon fick tillfälle. Det var bara att garva åt det hela. :-)

Nu är vi då tråkigt nog hemma. Att få träffa dottern och krama henne var härligt, men det grå vädret gör ingen lycklig. Vi vill tillbaka!!

Vi planerar att åka tillbaka, både till Myanmar och till Thailand. Då kommer dottern att åka med. Hunden, Malte, får dock stanna hemma. :-)

Det har varit en härlig resa med många intryck. Man får onekligen respekt för människor som kämpar i en vardag som inte liknar det en annan kommer i närheten av. Den stolthet och värdighet de visar på är tänkvärd. Vänligheten vi stött på i båda länderna har gett mersmak. :-)

Vi avslutar bloggen i och med det här och hoppas ni som läst haft lite behållning av "rapporterna". Kanske har det gett lite tips som ni kan ha nytta av!

Bilden nedan får representera alla glada och trevliga Myanmarbor och Thailändare vi mött och som vi gärna möter igen.

Nu har vi varit hos Mickes föräldrar och blivit omhändertagna några dagar. Idag drar vi vidare och träffar Leenas syrra med man och ett par vänner till oss. Sen, om några dagar, tar vardagen brutalt vid igen... ;-)